Return Of The Reaper – Grave Digger

Posted on June 20, 2014

0


553_GraveDigger_Return of the Reaper Cover[1]Return Of The Reaper.. Yeah, the reaper is fucking back!
Grave Digger tog återigen bara 2 år på sig att skapa ett nytt mästerverk, denna gången med den ack så passande titeln Return Of The Reaper.

Förra skivan Clash Of The Gods var en jäkligt schysst konceptplatta med det lite nyare Grave Digger soundet och var en av de bättre skivorna bandet gjort på väldigt länge (även om de senare skivorna ändå varit good stuff), men Return Of The Reaper lever verkligen upp till namnet och är en grym tillbakablick på bandets karriär.
Axel Ritt berättade i intervjun jag gjorde att tanken med titeln var just detta, att liksom skivan The Reaper var en comeback för bandet så skulle Return Of The Reaper vara en liknande comeback och återgå till det äldre soundet och strukturen på låtarna.

Och det stämde ju faktiskt väldigt bra, för samtliga låtar har en typiskt simpel hårdrocks struktur och är därför inget avancerat överhuvudtaget. Däremot är det en jävla grym platta att slå huvudet till och det blir faktiskt som en enda stor nostalgitripp, för Return Of The Reaper låter verkligen inte som om den skulle ha släppts år 2014!

Skivan öppnar med ett lite creepy intro med den där klassiska Funeral March stycket av Frédéric Chopin, tillsammans med ljudet från hästarna som drar dödens vagn och skrik från människor vars liv snart är över. Med andra ord ett jävligt bra intro och passar perfekt som titelspåret!
Men sedan kastas vi direkt in i Hell Funeral och den här låten är så kick ass så det inte liknar något! Fyfan vad jag älskar den, dock hade jag önskat mig lite mer av den och att den inte var så kort.
Men försök du lyssna på refrängen utan att ryckas eller försöka sjunga med, för Chris Boltendahls röst plus de enormt starka körerna är bara så magiskt ihopa som det kan bli ;)

Nästa spår Wargod drog ner sig lite och var inte alls på samma nivå som Hell Funeral, men direkt därefter dundrar Tatooted Rider igång och Wargod är i princip som bortglömd ;)
Den enda låt som sticker ut “negativt” här är Season Of The Witch, som jag hade hoppats på lite mer men den känns rätt tråkig faktiskt. Alla andra låtar är sjukt härliga rockers i sann Grave Digger anda men Season Of The Witch känns bara out of place så att säga.

Death Smiles At All Of Us är efter Hell Funeral utan tvekan min favorit här, alltså grymmare gitarrer och refräng får man nästan leta länge efter!
Shit, de där gitarrerna från Axel Ritt är så… mmhh jag har inte ord för det så bara lyssna och avgör själv vad du tycker. Än en gång är Chris Boltendahl och refrängen extremt intressanta och på topp, en nästan helt perfekt låt och en av de som verkligen sticker ut här.
Dia De Los Muertos är också en av de schysstare låtarna här, men den smälter lättare in med resten av låtlistan vilket i detta fallet inte heller är något negativt.

Nothing To Believe är så som Season Of The Witch borde ha varit, en härlig ballad-liknande avslutning på denna ny-klassiska plattan och är den enda låt på skivan som får den lite episka känslan över sig. Efter en så jävla rockig och schysst Metalplatta är det ett perfekt och lite lugnare sätt att avsluta skivan på.GD PRESSE 3

Så har ni läst såhär långt kunde ni säkert gissa att jag gillade Return Of The Reaper, och fuck yeah det gjorde jag med råge!
Hela plattan följer samma simpla struktur på låtarna och känns så typisk för 80-90 tals Metal och hårdrock, vilket man i princip aldrig hör numera inom genren.
Att Grave Digger försökte återgå till sina rötter och sitt klassiska sound är ingen lögn, för det här är en grym jävla rocker som jag inte tror något Grave Digger fan skulle ogilla!
Clash Of The Gods hade det där lite nyare soundet som bandet utvecklat de senaste åren, och då den fortfarande är ett mästerverk så är Return Of The Reaper ett helt annat mästerverk och en återgång till sina rötter som jag inte tror något annat band har klarat av hittills!
För att inte glömma hur jävla awesome omslaget är! Det är konst av hög kvalité och så jävla nostalgiskt, helt jäkla perfekt!

Även om jag tycker att de flesta låtarna inte sticker ut något speciellt är det ändå en jävla schysst Metalplatta i klassisk Grave Digger/80-90 tals anda och något att slå huvudet till varje dag.
Här bryr man sig inte om att det ena spåret låter sig likt den andre, man bara njuter av hur jävla bra och awesome bandet fått till det! Ett bra exempel på att musiken inte behöver vara avancerad för att vara bra.
När bandet hade berättat att de tänkt återgå till sina rötter hade jag inte riktigt trott de skulle klara av det, men fan i helvete så lyckades Grave Digger med det trots allt!

Jävla bra, fyfan vad bra det här är!

9/10

All photos are used with permission from Napalm Records.

Advertisements
Posted in: Metal, Power Metal